Dygnsrytm med höga värden nattetid, som kvarstår några timmer efter uppvaknande.
Förhöjda prolaktinnivåer kan bl a orsakas av:
- Stress
- Prolaktininducerande medikation (läkemedel som blockerar dopaminerga receptorer, så som psykofarmaka, H2-receptor-antagonister, Calcium-antagonister mm.)
- Höga östrogennivåer; P-piller
- Graviditet och amningsperiod
- Prolaktinom och andra centrala tumörer
- Hypotyreos och andra endokrina sjukdomar (t ex Cushing)
- Efter måltid
Makroprolaktin:
Vanligtvis förekommer prolaktin som monomer i serum. Hos en del patienter finns dock en form med högre molekylmassa, så kallad makroprolaktin, som är ett komplex mellan prolaktin och antikroppar. Makroprolaktin bedöms för det mesta inte ha någon biologisk aktivitet, men bestäms med i olika utsträckning vid analys av prolaktin. Nuvarande metod har låg känslighet för makroprolaktin.
För att utesluta makroprolaktin kan laboratoriet utföra analysen S-Prolaktin lågmolekylärt, där en PEG-fällning genomförs. PEG-fällningen tar alltid bort en varierande andel monomer prolaktin och ska således tolkas med försiktighet! Analysen kan beställas elektroniskt, med analysnamnet ”S-Prolaktin lågmol.”
Referensintervall för S-Prolaktin lågmolekylärt:
Kvinnor: 66 – 278 mIE/L
Män: 61 – 196 mIE/L
Resultatet ska bedömas med hänsyn till särskilt referensintervall och kliniska tecken.
Omräkningsfaktor: 1 µg/L = 21,2 mIE/L.