Blodprovtagning


Fasteprover 

För vissa analyser måste provet tas fastande. Dessa är i analysförteckningen och på remissen markerade med ´f´ före analysnamnet.

Provet tas företrädesvis på morgonen efter att patienten har fastat i minst 10 timmar; t.ex. från kl. 22:00 till kl. 8:00 (andra föreskrifter kan finnas för t ex belastningar). Det är dock tillåtet att dricka ett glas vatten.

Eventuella läkemedel tas som vanligt om inga andra instruktioner har givits.

 

Dygnsvariation 
En del ämnen varierar i koncentration under dygnet, t ex järn och vissa hormoner. För dessa krävs standardiserade provtagningstider, se under respektive analys. 

 

Provtagning efter kontraströntgen
skall ej utföras samma dag som röntgen med intravenöst kontrastmedel utförts.
Ett flertal analyser kan påverkas samt att gelen i provröret kan lägga sig över serum/plasma vid centrifugeringen.

 

Patienten bör sitta ner i 15 min före provtagningen
De flesta referensintervall är erhållna från prover som är tagna efter att personen har suttit i 15 min. Koncentrationen i blodet av celler, proteiner och proteinbundna komponenter varierar beroende på kroppsläge.

 

Patientens identitet
skall alltid kontrolleras före provtagning, för mer information se Identitetskontroll.

Du som tar provet ansvarar för att provtagningen är utförd på korrekt sätt samt att kopplingen mellan patient, remiss och prov är säkerställd.

 

Ordningsföljd för vakuumrör

för att förhindra kontamination av olika tillsatslösningar från backventilen vid byte av rör.

 

För översikt etiketter och utskrift av proppfärg, klicka här.

 

Bilder och hantering hittar ni genom att klicka på resp. blodrör (understrukna) i listan ovan.

Bilder på Avhällningsrör för plasma/serum

 

Venprovtagning
Rören skall märkas innan provtagning. Etiketten skall sitta rakt längs med röret och man skall kunna se rörets fyllnadsgrad. Provtagningen sker med vakuumteknik.

Vid punktion skall huden vara torr från desinfektionsmedel.

Försök att ta provet utan eller med minsta möjliga stas. Stasen skall vara placerad 7,5-10 cm ovanför stickstället och används endast för att palpera blodkärlet. Se också till att patientens hand är öppen och inte knuten vid provtagningen. Stas och muskelarbete, t ex knyta handen, kan ge felaktiga analysresultat. Om stas måste användas skall den släppas omedelbart då röret börjar fyllas.

Vakuumrör med antikoagulantia skall fyllas till dess att vakuum upphör för att få rätt proportioner mellan blod och tillsats.

Blanda alla vakuumrör genom att vända dem försiktigt några gånger (8-10 ggr) omedelbart efter provtagning så att blodet får kontakt med all tillsatslösning i röret.

Förvara rören stående i väntan på centrifugering.

Till många analyser används gelrör. I botten på röret finns en gelmassa som vid centrifugering separerar blodkroppar från serum/plasma.

 

Ta aldrig prov från arm som mottager eller just har mottagit infusion.  Se Vårdhandboken om provtagning vid infusion.

Vakuumrör är avsedda för provtagning genom direkt punktion av ett blodkärl med de kanyler och hylsor som hör till systemet.

Provtagning ur inneliggande kateter bör undvikas då det är stor risk för provtagningshemolys!

”Slaskprov” skall alltid tas om provtagning måste ske ur kateter. Den mängd slask som dras är beroende av den inneliggande kateterns volym. Generellt skall en volym som motsvarar  2-3 gånger kateterns volym aspireras och kastas. För koagulationsanalyser skall provtagning från inneliggande kanyl i största möjliga mån undvikas, men i undantagsfall kan provet tas från inneliggande kanyl och då skall en volym på 6 gånger kateterns volym dras och kastas.


Provtagning ur kateter/port som spolats med heparin ska undvikas för provtagning.

Provtagning ur subkutan venport (SVP), central venkateter (CVK) och perifer venkateter innebär också risk för missvisande analysresultat.


Se även Vårdhandboken för information om venös provtagning.

 

 

Felkällor

se en sammanställning (pdf-fil för utskrift).

 

 

Kapillärprovtagning
skall alltid ersättas med venprovtagning med undantag för små barn och svårstuckna patienter.

Även om kapillärprovtagningen är väl utförd kan den inte ge samma analyskvalité som venös provtagning.

Vid kapillärprovtagning gäller en annan rekommenderad ordningsföljd än den för vakuumrör, kapillärrör för PK tas först följt av EDTA röret.

Det är viktigt att man inte överfyller mikrorören, inte mer än till högsta strecket.

 
Se även Vårdhandboken för information om kapillär provtagning.


Informationsansvariga
Sökresultat
Stäng