Sök på hela webbplatsen

P- APT-tid

Indikation

Blödningsutredning; kontroll av heparinbehandling.

Analysmetod

Koagelbildning, fotometri.

Remiss

Elektronisk remiss/beställning eller

pappersremissen Laboratorieremiss 1.

Provtagning

Citratrör, se bild och hantering.

För koagulationsanalyser skall provtagning från inneliggande kanyl i största möjliga mån undvikas. I undantagsfall kan prov tas på detta sätt och då ska en volym på 6 gånger kateterns volym dras och kastas (se under fliken "Blodprovtagning" och vidare i Vårdhandboken).

Prov kan ej tas kapillärt.

Ange provtagningstid.

Förvaring/transport

Lämnas till laboratoriet inom 30 min efter provtagning.

Alternativt centrifugeras omedelbart i 15 min vid 2000 x g. Plasma överförs till ett  avhällningsrör för serum/plasmaLämna alltid kvar ca 0,5 cm plasma ovanför de röda blodkropparna för att undvika tillblandning av trombocyter.

Avhälld plasma är hållbart 4 timmar i rumstemperatur från provtagningstillfället (heparinbehandlade och icke behandlade patienter). 
Vid längre tids förvaring fryses plasma i -20o C och skickas fryst. Plasma som ska frysas bör centrifugeras i 20 min vid 2200 x g.

Svarsrutiner

Analys utförs dagligen.

Referensintervall

Stockholm och Sörmland:

20 - 30s (gäller för vuxna och för barn äldre än 1 år)

Terapeutiskt intervall (vid heparinbehandling): 50 - 90s

 

Västra Götaland

24 - 32s (gäller för vuxna och för barn äldre än 10 år)

Terapeutiskt intervall (vid heparinbehandling): 70 - 100s

Tolkning av svar

Förlängd APT-tid ses vid brist eller defekt på faktor XII, XI, IX, VIII, X, V,II prokallikrein och fibrinogen.

En normal APT-tid utesluter inte en mild faktorbrist och specifik koagulationsfaktormätning bör utföras om klinisk misstanke om rubbning kvarstår. APT-tiden påverkas även av FIIa (trombin)- och FXa-hämmande läkemedel. Andra orsaker till lång APT-tid är behandling med ofraktionerat heparin, svår vitamin K brist och leversjukdom. 

 

Västra Götaland: Metoden påverkas av lupusantikoagulans (förlängd APT-tid).

Skribent: Barbara Usener, Överläkare Klinisk kemi, Laboratoriemedicin Unilabs Redaktör: Anna-Karin Brodin, Leg. Biomedicinsk analytiker, Laboratoriemedicin Unilabs

Uppdaterad: 2020-12-18

Anvisningen genomgår regelbunden revision, senast 2015-03-31

Synpunkter på innehållet?  Tyck till
Sökresultat
Stäng