S- C-Peptid

Indikation för S-C-peptid är bedömning av den endogena insulinsekretionen hos typ I och II diabetiker med otillfredsställande diabetesläge, och underlag för beslut om behandling med insulin. Andra indikationer är del i utredning av insulinom och i utredning av kvarvarande insulinproduktion efter pankreatektomi eller transplantation.

Immunkemi.

Elektronisk remiss/beställning eller pappersremiss,

Laboratorieremiss 1

Serumrör med gel, se bild och hantering.

Centrifugerat prov är hållbart 1 dygn i rumstemperatur eller 36 timmar i kyla.

Vid längre tids förvaring skall serum hällas av till ett avhällningsrör, frysas vid -20^o C och skickas fryst till laboratoriet.

Analys utförs vardagar.

0,27 – 1,27 nmol/L (referensintervallet gäller fastevärde, icke-diabetiker)

S-C-Peptid är ett bra mått på endogen insulinproduktion (exogen tillfört insulin innehåller inget C-Peptid).

Vid diabetes typ 1 är S-C-Peptid-nivåerna låga.

Vid diabetes typ 2 ligger S-C-Peptid-nivåerna inom referensintervall eller är (uttalad) förhöjda.

S-C-peptid-resultatet tolkas bäst i relation till ett samtidigt taget P-Glukos, proverna kan med fördel tas icke-fastande samt i samband med hämmande eller stimulerande tester.

Maximalt C-peptid-nivå < 1,0 nmol/L vid peroral glukosbelastning talar för bristande insulinproduktion.

Prov taget 6-10 min efter en glukagoninjektion ska överstiga > 0,6 nmol/L vid behållen insulinproduktion.

Höga C-peptidnivåer som inte sjunker efter insulinstimulerad hypoglykemi talar för insulinproducerande tumörer.

OBS!

2022-10-13 nytt referensintervall på grund av uppdaterad analysmetod (leverantören Siemens Healthcare Diagnostics har ändrat analysmetoden utifrån en ny kalibrator från WHO (NIBSC code 13/146)). 

Det nya referensintervallet är inte direkt överförbart från tidigare referensintervall. Det föreligger en tydlig nivåskillnad, speciellt i det lägre mätområdet. Referensintervallet är också verifierat lokalt på laboratoriet.