Sök på hela webbplatsen

P- TPO-antikroppar

Indikation

-  Vid autoimmunt betingade tyreoideasjukdomar.

-  Utredning av struma.

-  Utredning av misstänkt polyglandulär autoimmun sjukdom.

Analysmetod

Immunkemisk.

Remiss

Elektronisk remiss/beställning eller pappersremiss,

Laboratorieremiss 1 

Provtagning

Li-Heparinrör med gel, se bild och hantering

Förvaring/transport

Centrifugerat prov är hållbart 4 dygn i rumstemperatur eller i kyla.

Svarsrutiner

Analys utförs vardagar.

Referensintervall

 < 14 kIE/L

Tolkning av svar

TPO-antikroppar (tyreoperoxidasantikroppar), TPO-ak är autoantikroppar riktade mot tyreoperoxidas, ett membranprotein i sköldkörtelns follikelceller. Tidigare benämning är ”antimikrosomala antikroppar”eller ”antiplasmatiska antikroppar”.

Förekomst av TPO-antikroppar anses vara en riskfaktor för autoimmun sköldskörtelsjukdom, men saknar för det mesta patogenetisk roll (och kan inte användas för terapikontroll). Påvisande av TPO-antikroppar innebär således inte att patienten har en påvisbar rubbning i sköldkörtelfunktionen.

TPO-antikroppar har en hög diagnostisk sensitivitet för autoimmuna tyreoiditer (cirka 95% patienter med Hashimotos tyreoidit är TPO-positiva). Negativa TPO-antikroppar utesluter för det mesta autoimmunt betingad sköldkörtelsjukdom.

Referensintervallet är metodberoende och analysresultat från olika mätmetoder är inte jämförbara sinsemellan.

Ny metod för TPO-antikroppar (tyreoperoxidasantikroppar) vid laboratorierna i Stockholm, Sörmland och Västra Götaland

Analysen P-TPO-antikroppar (tyreoperoxidasantikroppar) kommer från och med onsdag 2025-09-08 att uppdateras till en ny, WHO-standardiserad analysmetod från vår metodleverantör Siemens Healthineers.

Detta innebär en ny nivå för referensintervallet, där mätvärden i allmänhet är genomgående lägre jämfört med den tidigare metoden.

Gamla resultat från analysen kommer inte att kunna jämföras med nya resultat och vid analysverifieringen har tydlig diskrepans iakttagits för enskilda mätresultat mellan metoderna gällande positiva respektive negativa analysresultat.

Skribent: Joel Svensson, Specialistläkare Klinisk kemi, Laboratoriemedicin Unilabs Redaktör: Anna-Karin Brodin, Leg. Biomedicinsk analytiker, Laboratoriemedicin Unilabs

Uppdaterad: 2025-09-09

Anvisningen genomgår regelbunden revision, senast 2015-02-28

Synpunkter på innehållet?  Tyck till
Sökresultat
Stäng