Sök på hela webbplatsen

S- Zink

Indikation

Misstanke om zinkbrist (vid malnutrition, diarré, penicillaminbehandling, obesitasoperation, sickelcellanemi) respektive zinkförgiftning.

Vid Acrodermatitis enteropatica, dålig tillväxt, dålig sårläkning, nedsatt smak- och luktsinne.

Analysmetod

Fotometri.

Remiss

Elektronisk remiss/beställning eller pappersremiss,

Laboratorieremiss 1 

Provtagning

Serumrör med gel, se bild och hantering.

Provet centrifugeras och serum hälls av i ett avhällningsrör snarast efter provtagning.

Hemolyskänsligt.

Förvaring/transport

Avhällt prov är hållbart 5 dygn i rumstemperatur eller kyla.

Svarsrutiner

Analys utförs 1-2 ggr/vecka.

Referensintervall

8 - 14 µmol/L

Tolkning av svar

S-Zink är ett väldigt grovt mått på kroppens totala zinkhalt; muskel- och benvävnader innehåller större mängder zink, vilket kan dölja zinkbrist (framför allt vid långsam utveckling av zinkbrist).

Cirka två tredjedelar av zinkjonerna i plasma är bundna till albumin och cirka en tredjedel är bundet till α2-makroglobulin, varför zinknivåerna bör bedömas med hänsyn till albumin- och α2-makroglobulin-nivåer. Sänkta värden vid pågående akutfasreaktion.

Zinkbrist ger dålig tillväxt, försämrad sårläkning, fjällande hudutslag, hårförlust, magtarm- och neurologiska symptom samt försämrat mörkerseende, försämrad T-cells-immunfunktion.

Zinkförgiftning ger metallsmak, illamående, kräkningar, diarré och myalgi. Kronisk förhöjda zinknivåer kan leda till kopparbrist och anemi.

Zink finns i relativ höga koncentrationer i omvärlden varför det finns risk för kontamination vid provtagning. Hemolys vid provtagning leder till falskt förhöjda zinkvärden. EDTA stör analysen genom att binda zink.

Skribent: Joel Svensson, Specialistläkare Klinisk kemi, Laboratoriemedicin Unilabs Redaktör: Anna-Karin Brodin, Leg. Biomedicinsk analytiker, Laboratoriemedicin Unilabs

Uppdaterad: 2022-06-01

Anvisningen genomgår regelbunden revision, senast 2014-10-30

Synpunkter på innehållet?  Tyck till
Sökresultat
Stäng