I Sverige utförs resistensbestämning mot antibiotika av bakterier enligt EUCAST (The European Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing) / NordicAST (Nordic Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing).
Resistensbestämningen anges i svaret som S/I/R om det finns resistensbrytpunkter för aktuellt agens och antibiotikapreparat. Brytpunkterna är framtagna av EUCAST och bygger på farmakokinetik, farmakodynamik, toxikologi, egenskaper hos agens samt klinisk evidens om behandlingseffekt. Den svenska referensgruppen för antibiotika frågor (RAF) samverkar med EUCAST.
Från och med 1 januari 2019 gäller en ny definition av S/I/R. I har tidigare betytt intermediär och orsaken kunde till exempel vara tekniska problem på laboratoriet, osäker behandlingseffekt eller ett behov av ökad dosering. I betyder nu ”känslig vid ökad exponering”. Om "I" förekommer i resistensbeskedet behöver inte medlet undvikas, men man måste säkerställa att doseringen anpassas för att klara av den lägre känsligheten. Syftet med den nya definitionen är att öka antalet möjliga behandlingsalternativ hos bakterier med nedsatt känslighet för ett eller flera antibiotika.
Ny definition:
S = Sensitiv / Känslig
Infektionen kan förväntas svara på behandling med detta antibiotikum vid dosering rekommenderad för denna typ av infektion. Bakterien har inga påvisade resistensmekanismer.
I = Increased exposure / Känslig vid ökad exponering
Infektionen kan förväntas att svara på behandling med detta antibiotikum om koncentrationen av antibiotika i infektionshärden är tillräckligt hög. Det kan behövas dosjustering/förändring av administrationssätt.
R= Resistent
Klinisk effekt av behandling med detta medel är osannolik. Bakterien har förvärvat betydelsefulla resistensmekanismer eller är naturligt resistent mot medlet.
Exponering är en funktion av hur administrationssättet, dos, doseringsintervall, infusionstiden, samt distribution och utsöndring av det antimikrobiella medlet kommer att påverka den infekterande organismen vid infektionsstället.
Alla brytpunkter (gränsvärden) som används av mikrobiologiska laboratorier för att skilja mellan S, I och R är relaterade till dos och administrationssätt. RAF har tagit fram en doseringstabell med de doseringar som brytpunkterna baseras på, det vill säga normal- respektive högdos för att ”S” respektive ”I” ska gälla. Dessa doser ska för den enskilde patienten anpassas till exempel vid avvikelser från normal kroppsstorlek och njurfunktion. Det finns en egen doseringstabell för barn.
Om S/I/R inte går att ange av tekniska skäl kommer detta kommenteras enligt nedan:
”Bakteriestammens känslighet för detta antibiotikum går ej att bedöma. Resultatet kan vara såväl S/I som R. Vid behandlingssvikt överväg byte av terapi.”
Resistensbestämning med buljongspädning kan ge ett tillförlitligt svar i dessa lägen. Det är dock tidskrävande och medför en ökad kostnad varför det alternativet sällan är aktuellt.