Sök på hela webbplatsen

Borreliadiagnostik, serologi

Indikation

Misstanke om borreliainfektion (erytema migrans (EM), Lyme borrelios, lymfocytom, kronisk akrodermatit (ACA), neuroborrelios, borreliaartrit, kardit, ögonaffektion).

 

Lathund för vårdens självtolkning av serum borrelia svar finns som en klickbar tabell längre ner i anvisningen. 

Analysmetod

Stockholm / Västra Götaland

Serologisk diagnostik med kvantitativ bestämning av IgG och IgM antikroppar mot Borrelia i serum (CLIA) och i cerebrospinalvätska (Csv) (ELISA).

 

Sörmland

Serologisk diagnostik (ELISA) med kvantitativ bestämning av IgG och IgM antikroppar mot Borrelia i serum och i cerebrospinalvätska (Csv).

 

Mikrobiologisk diagnostik av borreliainfektion är svår och måste alltid kombineras med symtombild, sjukdomsduration och epidemiologi.

Borreliabakterier kan inte rutinmässigt odlas. Mikrobiologisk diagnostik baseras därför i huvudsak på bestämning av antikroppar i blod och/eller cerebrospinalvätska (Csv) samt i begränsad omfattning på PCR-analys av biopsier från hudutslag, Csv eller ledvätska. PCR metoden kan inte anses tillräckligt utvärderad för rutindiagnostik.

Patienter reagerar immunologiskt mycket individuellt på borreliabakterien och antikroppsnivåerna kan vara förhöjda i varierande grad hos olika patienter. Även antibiotikabehandling kan påverka antikroppssvaret.


Tillämpning och tolkning av borreliaserologi

1. Erythema migrans är i första hand en klinisk diagnos och serologisk provtagning är i flertalet fall ej motiverad. Patienter med Erytema migrans bildar bara påvisbara antikroppar i ca. 50 % av fallen.

2. Förhöjda antikroppsvärden kan finnas kvar månader eller år även efter antibiotikabehandling varför behandligskontroll inte anses motiverad.

3. Falskt positiv test ses med sera från syfilispatienter. Även falskt positivt IgM-test förekommer vid t ex EBV- och CMV-infektion samt vid autoimmuna tillstånd.

4. Antibiotika behandling av borrelia tidigt i infektionsförloppet kan fördröja eller helt undantrycka IgG svaret.

5. Intratekal antikroppsproduktion påvisas med samtidig undersökning av serum och cerebrospinalvätska (likvor) med indexberäkning.

Remiss

Elektronisk remiss/beställning eller

pappersremiss,Laboratorieremiss 1, sid. 2.

Provtagning

Serumrör med gel. Minimimängd 2 mL helblod.

Vid misstanke om neuroborrelios tas vid samma provtagningstillfälle
både cerebrospinalvätska och blodprov.

Sterilt plaströr med skruvlock för cerebrospinalvätska. Minimimängd 0,5 mL.

Förvaring/transport

Serumprovet kan förvaras i kyl upp till 3 dygn i väntan på transport.

Skickas i rumstemperatur eller i kyla.

 

Cerebrospinalvätska / likvor skickas omgående till laboratoriet.

Om detta ej är möjligt kan provet förvaras i kylskåp upp till 3 dagar i avvaktan på transport.

Skickas/transporteras till laboratoriet i rumstemperatur.

Svarsrutiner

Svarstid: 2 - 7 dagar 

Tolkning av svar

Serumprov svaras som negativ, svagt-, måttligt- eller starkt positiv för IgM och IgG.

Det skrivs sällan anamnesuppgifter som tillåter att labbet lämnar en riktad svarstolkning för serumprov. I fall av knapphändiga uppgifter hänvisas till tabellen nedan där klinikern som kan patientens symtom identifierar själv en tolkning utifrån symtom och de meddelade IgM samt IgG svaren. Klicka på siffran i tabellen som motsvarar det meddelade IgM samt IgG svaren och läs det tolkningsstöd du hittar där. Klicka här för tolkningsstöd i utskriftsformat.

Serumprov som har ordentligt kommunicerade- och specifika frågeställningar om borrelia får svarskommentarer. Framförallt efterlyser vi information om vilket borrelia uttryck misstänks (t.ex. misstanke om borreliaartrit, akrodermatit, neuroborrelios).

CSV prov för neuroborreliosdiagnostik som uppvisar reaktivitet får svarstolkning.

 

 

        IgM
Negativ Svagt positiv  Måttligt positiv   Starkt positiv
  IgG   Negativ 1 2  3
 Svagt positiv 5 6 7 8
 Måttligt positiv 9 10 11 12
 Starkt positiv 13 14 15 16

 

 

Unilabs följer de svenska rekommendationerna som finns för Borreliadiagnostik.

En publikation med genomgång av metoder för diagnostik av Borreliainfektion i Sverige från Folkhälsomyndigheten.

Se även Läkemedelverkets behandlingsrekommendationer och bakgrundsmaterial från 2009.

Skribent: Michael Toepfer, Överläkare Klinisk mikrobiologi, Laboratoriemedicin Unilabs Redaktör: Anna-Karin Brodin, Leg. Biomedicinsk analytiker, Laboratoriemedicin Unilabs

Uppdaterad: 2022-05-23

Anvisningen genomgår regelbunden revision, senast 2019-04-23

Synpunkter på innehållet?  Tyck till
Sökresultat
Stäng