Misstänkt akut bakteriell sinuit. Odling görs om det finns anledning att misstänka ovanlig patogen eller vid behandlingssvikt. Frånvaro av varig snuva kan fungera som stöd för att utesluta akut bakteriell rinosinuit.
MEDICINSK BAKGRUND
Rinosinuit hos vuxna personer definieras som en inflammation i näsan och bihålorna.
Rinosinuiter indelas enligt följande:
Akut rinosinuit: symptom <12veckor och försvinner helt.
- Akut viral rinosinuit (förkylning): symptomen försvinner på <10 dagar (50% rhinovirus)
- Akut postviral rinosinuit: en försämring efter 5 dagar eller symtom >10 dagar, men <12 veckor.
- Akut bakteriell rinosinuit: en akut rinosinuit som orsakas av bakterier.
Följande talar för akut bakteriell rinosinuit:
1. Ensidig smärta i ansiktet (över sinus),
2. smärta i tänder,
3. dålig lukt i näsan,
4. purulent snuva,
5. temp > 38 grader,
6. fynd av vargata i mellersta näsgången eller på bakre svalgväggen
Kronisk rinosinuit: symptom = eller >12 veckor. Förekommer med eller utan näspolyper.
Odlingen vid misstänkt bakteriell rinosinuit avser i regel de luftvägspatogener som oftast orsakar övre och nedre luftvägsinfektioner, d.v.s.
Streptococcus pneumoniae (pneumokocker), Haemophilus influenzae och Moraxella catarrhalis. Fynd av andra bakteriearter i dominerande mängd eller i renkultur som t.ex. betastreptokocker (grupp A,B,C,och G), Staphylococcus aureus, Enterobacterales, Pseudomonas spp., alfastreptokocker i renkultur och anaeroba bakterier (främst vid dental sinuit) kan också förekomma som orsak till rinosinuit.